Tags

, , , ,

Femtio speltimmar Cities: Skylines nu och jag har just tröttnat på stad nr 2 “Riverrun” (det rinner en flod igenom och kartan hette så från början). Nådde 70 000 invånare, byggde flygplatsen men orkade inte vänta på att några flyg skulle dyka upp.

Spelet känns faktiskt jäkligt lätt. Man har lite problem med pengar i början, men så kommer man över nån tröskel och helt plötsligt går man plus flera tusen i veckan och ids inte längre trycka på paus när det är dags att bygga ett nytt bostadsområde.

Trafiken är det största problemet – men det ger inte så stora konsekvenser att man inte kan ignorera det rätt länge. De twittrar ju inte ens om bilköerna! Lite jobbigt blir det förstås när ens brandbilar fastnar i trafiken och hus brinner ner, men det verkar inte heller vara hela världen egentligen. De byggs ju upp igen! Man förlorar säkert pengar men inte så mycket att det märks när man väl har kommit över den där tröskeln och ens budget verkar öka exponentiellt.

Fast jag är ändå inte färdig efter dessa 50 timmar. Långt ifrån. Nu är det dags att börja ladda ner mods och skins! Har egentligen inte hållt på med sånt sen The Sims 1, och då var man tvungen att hålla på med ZIP-filer som skulle extraheras och sparas på exakt rätt ställe och sen var man aldrig riktigt säker på om den där superhäftiga hästen (som man inte kunde göra nåt annat med än ställa i trädgården) skulle få ens spel att krascha. Det känns lite mer tryggt med Steams workshop, måste jag säga.

Mods jag laddat ner:

  • Trafikspårare så att man kan klicka på tex en bil och se var den åker ifrån och vart den är på väg
  • Utökad kollektivtrafikspanel med info om vare buss- och tunnelbanelinje
  • Automatisk färgsättning av kollektivtrafiklinjer
  • “Demolera alla nedbrunna byggnader” och “demolera alla övergivna byggnader”

När det kommer till rena skins har jag främst laddat ner parker. De är typ sex stycken i spelet i sig och folk gillar verkligen parker, så man behöver ha dem med jämna mellanrum för att hålla folk glada, och då är det lite trist att slänga fram samma gamla japanska trädgård varenda gång. Nu kan jag varva med en basketplan, en kanal och nån häststaty.

Med andra ord, nu är jag mer än redo att ta mig an en tredje karta. På’t igen!

 

Advertisements